Detta är ett mer än fullgott alternativ till andra metoder för terrester ortbestämning om man t.ex. är osäker på sin kompass.

Istället för bäringar mäts vinkelskillnaden mellan tre fasta objekt vilket inte påverkas av deviation, missvisning och andra kompassfel. Om kompass saknas kan vinklarna mätas med t.ex. den betydligt noggrannare sextanten.

Navigatörer och sjömätare har använt denna lite snabbare och ofta precisare metod att bestämma positionen sedan antiken.

Till sjökortsarbetet används en Vinkelavsättare (Station pointer, three arm Protractor) - ett mer 200 år gammalt navigationsverktyg som fungerar lika bra idag.
Det är en gradindelad cirkel med ett fast och två rörliga ben radiellt ut från cirkelns medelpunkt. En kant av det fasta benet, som skall visa riktningen till det mellersta objektet, går genom graderingens nollpunkt. De rörliga benen kan ställas in på önskade vinklar, det ena till höger och det andra till vänster om det fasta.

Med alla tre benen noga inpassade över respektive objekt i sjökortet, blir cirkelns medelpunkt observerat läge. En liten spets som trycks mot sjökortet markerar detta.

Ibland kallas detta för "smörgåspappersnavigering" eftersom man i brist på en vinkelavsättare lika gärna kan använda ett transparent papper.