Bredbandsradar

Bredbandsradarn är överlägsen vid manövrering i trånga passager och strömsnål med större frihet att välja placering för radarantennen. Men bredbandsradarn saknar vissa egenskaper som pulsradarn har.

Den största fördelen med bredbandsradarn är att den på mycket nära håll kan upptäcka mindre föremål som prickar m. m. och naturligvis även fartyg och kobbar.

Det beror på att bredbandsradarn ger en ständig radiovåg med modulerad frekvens. Bredbandsradarn kan via sin antenn samtidigt sända, fånga upp ett föremål och skicka tillbaka föremålet i form av ett eko som blir en bild på radarskärmen.En pulsradar har en pulserande sändning. Den kan inte sända och ta emot samtidigt. Konkret innebär det att man alltid får ett blint område upp till 30 meter runt motorbåten.

Minimal strålning

Medan en pulsradar för fritidsbåtar har en sändande effekt på 2 eller 4 kilowatt, är motsvarigheten för bredbandsradarn 0,2 watt. Det är ungefär tio gånger mindre effekt än en vanlig mobiltelefon. Det innebär att man kan placera bredbandsradarns antenn på platser som förut var olämpliga från strålningssynpunkt. Förvisso styrker ingen forskning att det är farligt att befinna sig bredvid en strålande fritidsbåtsradar.

Vill man ha en bättre vy över sex sjömil är pulsradarn bättre. Mellan tre och sex sjömil är puls- och bredbandsradarn jämförbara. Under tre sjömil är bredbandsradarn överlägsen.

På minussidan

Bredbandsradarn aktiverar inte radartranspondrar, exempelvis Raconfyrar eller Raconbojar och nödställda som bär SART.

Orsaken är att bredbandsradarn sänder på låg effekt och med en frekvens som inte aktiverar exempelvis Raconfyrar.