Beräkna solens upp- och nedgång, gryning och skymning

När solen går upp och ned beror på årstid och latitud. Runt ekvatorn är natt och dag ungefär lika långa året om. Där är gryningen och skymningen mycket korta. Ju längre norr- och söderut man kommer, ju längre blir gryningen och skymningen som även är årstidsberoende. Ovanför polcirklarna är solen uppe hela dygnet i månader under halvklotets sommar, men ständigt under horisonten i månader respektive vinter. Här blir då gryningen och skymningen också mycket längre.

Nautikalalmanackan anger tider för solens upp- och nedgång samt för nautisk (Naut.) och borgerlig (Civil) gryning och skymning (Twilight) på varje dagsuppslag. De övre uppgifterna - Sunrise - gäller uppgången och början av gryningen. De nedre - Sunset - gäller nedgång och slutet av skymningen. Symboler anger om solen är över eller under horisonten hela dygnet samt om skymning och gryning varar hela natten.

Tiderna för solens upp- och nedgång är då halva solen ligger över horisonten. När solen syns ligga precis på horisonten är den p.g.a. ljusbrytningen i själva verket ett stycke under den.

Borgerlig skymning/gryning: Solen är 0°-6° under horisonten som syns väl. Vanligen kan då man läsa utan en tänd lampa. De starkaste stjärnorna börjar framträda, respektive syns ännu. Om man vet exakt var man skall titta kan de ses med blotta ögat.

Nautisk skymning/gryning: Solen är 6°-12° under horisonten och det går inte längre att skilja en vit sytråd från en svart. Så länge, respektive när, horisonten kan urskiljas är det är möjligt att mäta himlakroppars höjd med en vanlig sextant.

Astronomisk skymning/gryning: Solen är 12°-18° under horisonten. Himlen är fullständigt mörk och av ringa intresse för navigatören.

Tiderna som anges är GMT då detta inträffar på Greenwich meridian på de latituder som anges i vänsterkolumnen!

För att få tiderna för andra platser måste man interpolera för latituden, beräkna longitudsskillnaden samt, för att få lokal tid, addera eller subtrahera zonkonstanten.

Om någon minut hit eller dit inte är särledes intressant, nöjer man sig ofta med att interpolera i huvudet för latituden. Därefter adderas eller subtraheras longitudskillnaden på vanligt sätt och zonkonstanten beaktas.

I annat fall finns det en tabell för latitudsinterpolering där GMT kan korrigeras för vilken ort som helst.

Exempel: Samtliga aktuella tider den 9/8 19xx på Hoburgen (N56º 54,4´ E18º 07,7´)?

	naut. gryning	borg. gryning	sol upp	sol ned	borg. skymn	naut. skymn
N 56º	02-30	03-33	04-19	19-51	20-36	21-39
diff till N 58º	(23 min)	(13 min)	(9 min)	(9 min)	(13 min)	(22 min)
korr *	- 00-10	- 00-05	- 00-04	+ 00-04	+ 00-05	+ 00-10
MT	02-20	03-28	04-15	19-55	20-41	21-49
diff tid för E18º 07,7´	- 01-13	- 01-13	- 01-13	- 01-13	- 01-13	- 01-13
GMT	01-07	02-15	03-02	18-42	19-28	20-36
zonkonstant	+02	+02	+02	+ 02	+ 02	+ 02
svensk sommartid	03-07	04-15	05-02	20-42	21-28	22-36

* Gå in i vänster tabell med närmevärdet på skillnaden mellan sökt latitud och dagsuppslagets närmaste lägre latitud, (här 56º och 58º; alltså 2º).

Följ raden till den lodrätta kolumn som närmast motsvarar tidskillnaden för dagsuppslagets båda närliggande tabellerade latituder, (d.v.s. tidskillnaden mellan händelsen på N56º och N58º).

Här fås rättelsen som skall fogas till tiden för närmaste lägre tabellerad latitud. Den ges sådant tecken att slutvärdet faller mellan de använda tabellatitudernas värden.