Sextanten
är ett reflexionsinstrument för att mäta vinklar.
Noggranheten är på 10-dels bågminut, d.v.s. ner till 600-del
av en grad.
|
Stommen (A) är en genombruten cirkelsektor med
ett handtag på baksidan.
En arm, alhidaden (B), kan röras kring en
tapp i sektorns medelpunkt.
Alhidadens läge, d.v.s. mätt vinkel, kan grovt
avläsas mot ett indexstreck på sektorns graderade båge
limben (C). Finjustering och -avläsning av inställningen
görs på moderna trumsextanter med en mikrometerskruv,
trumman (G).
På alhidaden, mitt över tappen, är
alhidadspegeln (D) fäst vinkelrät mot instrumentplanet.
På stommen finns även horisontspegeln (E)
vars yttre halva är genomskinlig.
Skymglasen (I) är två uppsättningar
färgade glas. De övre för att avblända solen och de undre
för horisonten.
Optiken (F) sätts fast i tubhållaren och
kan vanligen lätt skiftas. |
|
När sextanten är nollställd (indexstrecket
står mot 0· på limben) är horisont- och
alhidadspeglarna parallella. Om sextanten nu riktas mot ett föremål,
går en ljusstråle från föremålet direkt till
ögat genom horisontspegelns fönsterhalva.
En annan ljusstråle från samma
föremål träffar alhidadspegeln, reflekteras av horisontspegelns
spegelhalva och går vidare till ögat. |
|
Då vinkeln mellan två objekt skall mätas,
skjuts alhidaden fram tills den reflekterande bilden av det övre objektet
syns överens med det undre objektet i horisontspegeln.
Mätt vinkel avläses på indexmarkeringen.
|
|
Praktiskt är det lättare att med nollställd
sextant "fånga" t.ex. solen i horisontspegeln. Sedan hålls
alhidaden stilla under det att stommen istället försiktigt vrids ner
mot horisonten. Bilden delar sig då och solen synes sjunka mot
horisonten.
Om detta utförs försiktigt så att inte solen
"tappas", syns horisonten snart i horisontspegelns fönsterhalva.
Finjustera med mikrometerskruven.
|
|
För att vara säker på att sextanten
hålls exakt lodrät i mätögonblicket (och att kortaste
avstånd mäts), låter man sextanten göra en pendlande
rörelse med tuben som axel. Solens spegelbild skall då beskriva en
mot solen böjd båge som tangerar horisonten. |
Förutsatt att navigatören räknar rätt -
räkneoperationerna är faktiskt mycket enkla - är
vinkelmätningen helt avgörande för resultatet. Bara genom
praktisk användning av sextanten lär man sig bemästra problem
med mätnoggranhet, dålig och falsk horisont, lämplig
skymglas/optikinställning, pendla, manövrera trumma/stoppur och
samtidigt hålla sig fast i en liten farkost, identifiera svaga
himlakroppar i skiftande ljusförhållanden, m.m.
Sextanten är ett precisionsinstrument som skall hanteras
varsamt. Bär den i handtaget och lägg den alltid på
stödbenen, helst i dess speciella låda. Överlåt
justeringar och reparationer till sakkunniga. |