Sextanten

är ett reflexionsinstrument för att mäta vinklar. Noggranheten är på 10-dels bågminut, d.v.s. ner till 600-del av en grad.



Stommen (A) är en genombruten cirkelsektor med ett handtag på baksidan.

En arm, alhidaden (B), kan röras kring en tapp i sektorns medelpunkt.

Alhidadens läge, d.v.s. mätt vinkel, kan grovt avläsas mot ett indexstreck på sektorns graderade båge limben (C). Finjustering och -avläsning av inställningen görs på moderna trumsextanter med en mikrometerskruv, trumman (G).

På alhidaden, mitt över tappen, är alhidadspegeln (D) fäst vinkelrät mot instrumentplanet.

På stommen finns även horisontspegeln (E) vars yttre halva är genomskinlig.

Skymglasen (I) är två uppsättningar färgade glas. De övre för att avblända solen och de undre för horisonten.

Optiken (F) sätts fast i tubhållaren och kan vanligen lätt skiftas.

När sextanten är nollställd (indexstrecket står mot 0· på limben) är horisont- och alhidadspeglarna parallella. Om sextanten nu riktas mot ett föremål, går en ljusstråle från föremålet direkt till ögat genom horisontspegelns fönsterhalva.

En annan ljusstråle från samma föremål träffar alhidadspegeln, reflekteras av horisontspegelns spegelhalva och går vidare till ögat.



Då vinkeln mellan två objekt skall mätas, skjuts alhidaden fram tills den reflekterande bilden av det övre objektet syns överens med det undre objektet i horisontspegeln.

Mätt vinkel avläses på indexmarkeringen.




Praktiskt är det lättare att med nollställd sextant "fånga" t.ex. solen i horisontspegeln. Sedan hålls alhidaden stilla under det att stommen istället försiktigt vrids ner mot horisonten. Bilden delar sig då och solen synes sjunka mot horisonten.

Om detta utförs försiktigt så att inte solen "tappas", syns horisonten snart i horisontspegelns fönsterhalva. Finjustera med mikrometerskruven.



För att vara säker på att sextanten hålls exakt lodrät i mätögonblicket (och att kortaste avstånd mäts), låter man sextanten göra en pendlande rörelse med tuben som axel. Solens spegelbild skall då beskriva en mot solen böjd båge som tangerar horisonten.


Förutsatt att navigatören räknar rätt - räkneoperationerna är faktiskt mycket enkla - är vinkelmätningen helt avgörande för resultatet. Bara genom praktisk användning av sextanten lär man sig bemästra problem med mätnoggranhet, dålig och falsk horisont, lämplig skymglas/optikinställning, pendla, manövrera trumma/stoppur och samtidigt hålla sig fast i en liten farkost, identifiera svaga himlakroppar i skiftande ljusförhållanden, m.m.

Sextanten är ett precisionsinstrument som skall hanteras varsamt. Bär den i handtaget och lägg den alltid på stödbenen, helst i dess speciella låda. Överlåt justeringar och reparationer till sakkunniga.